| 
När det gäller surströmming
kan man inte vara likgiltig. Antingen
älskar man den eller så kan
man inte ens tänka tanken att komma
i närheten av burken.
En del tycker varför ska man äta
rutten fisk då det finns färsk?
Själv tillhör jag de som tycker
att surströmmingen hör till
en av höstens absoluta höjdpunkter.
Vi är några
som brukar samlas och njuta av denna läckerhet
tillsammans några gånger/år.
Och det skall naturligtvis vara en äkta
surströmmingsklämma och inget
annat...
Till min klämma använder jag
följande: Nykokt färsk mandelpotatis,
hårt ljusugnsbröd, smör,
lök, gräslök, tomater och
naturligtvis Röda Ulvens surströmming.
Till detta föredrar jag att dricka
gammaldags hemgjord svagdricka, bordsdricka
eller vanlig must. Snapsen och ölen
står jag helst över i samband
med att jag äter surströmming.
Den traditionella premiären för
"årets surströmming"
är tredje torsdagen i augusti, men
numera kan man köpa surströmming
under hela året. Surströmming
är fisk som konserverats genom jäsning.
Den lekmogna strömmingen fångas
in under maj och juni. Därefter läggs
den i tunnor med saltlake, där den
får jäsa. Tunnorna ställer
man varmt för att det ska bli fart
på jäsningen, som tar runt
en månad, sedan låter man
den eftermogna ytterligare en tid innan
den läggs in på burk. De riktiga
surströmmingsälskarna brukar
tycka att fjolårets strömming
alltid smakar bättre eftersom den
då hunnit jäsa till sig lite
extra.
Olika märken smakar olika, beroende
på den jästid och saltmängd
som salterierna använder sig av.
Det kan vara roligt att köpa olika
burkar för att jämföra.
Själv föredrar jag "Röda
Ulven" för dess fina konsistens
och smak.
Surströmmingens historia är
ett kärt tvisteämne för
såväl historiker som tillverkare.
En teori är att rätten uppkom
av ett misstag under saltkriget med Hansan
under Gustav Vasas tid. Fiskarna längs
Norrlandskusten tvingades snåla
med det svåråtkomliga och
allt dyrare saltet i lagen till saltströmmingen,
vilket gjorde att fisken jäste. Fattiga
som de var tvingades de ändå
äta fisken. Av en slump upptäckte
fiskarna att den förstörda fisken
var en delikatess.
Vi svenskar sätter i oss ca 700 ton
surströmming varje år, vilket
innebär cirka 3,5 miljoner surströmmingar.
Naturligtvis finns det även ett världsrekord
i att äta surströmming. Det
sattes för drygt 20 år sedan
i samband med en stor festival i Örnsköldsvik
där VM i surströmmings-ätande
var höjdpunkten på Surströmmingsnatta,
vinnaren klämde i sig drygt 50 suringar.
|